Эта книга находится в разделах

Список книг по данной тематике

Реклама

Аделаида Сванидзе.   Ремесло и ремесленники средневековой Швеции (XIV—XV вв.)

БИБЛИОГРАФИЯ

В списке даются те источники и литература, которые были непосредственно использованы в настоящей работе.

Источники



Агрикола Георгий. О горном деле и металлургии в двенадцати книгах. Ред. С. В. Шухардин. Пер. и прим. В. А. Гальминаса и А. И. Дробинского. М, 1962. Немецкий город XIV—XV вв. Сб. материалов. Сост. и ред. В. В. : Стоклицкая-Терешкович. М, 1936.

Ландслаг короля Магнуса Эрикссона. Пер. со старошвед. и прим.

С. Д. Ковалевского.— «Средние века», 26, 1964.

* * *

Åbo klockarelag efter gamla handskrifter. Utg. af R. Geete.— SFS, årg. 60. 1903.

Anteckningar om Norrköping stad, del. 1—2. Utg. av Fr. Hertzman

och L. Ringborg. Norrköping — Örebro, 1851—1857. Arboga stads tankebok. Del. I (1451—1472), 2 (1473—1492). Utg. av

E. Noreen och T. Wennström. Uppsala, 1935—1937. Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver, bd. 1—5.

Sami. och utg. af C. G. Styffe. Stockholm, 1859—1889. Bjärköa Rätten. Utg. af J. Hadorph. Stockholm, 1687. Bjärköarätten.— Svenska landskapslagar. Utg. av Å. Holmbäck och E. Wessén. Ser. 5. Stockholm-—Uppsala, 1946. ; "

Bruns Fr. Die Liibekischen Pfundzollbucher von 1492—1496,—

HGbll, Jg. 1904—1905, 1907, 1908. Bröderne af S. Gertruds gille i Stockholm 1419-—1484. Utg. genom

G. E. Klemming.— SFS : 39, 40, Stockholm, 1882—1883. Diplomatarium Dalekarlicum. Urkunder rörande landskapet Dalarne. /Utg. af C. G. Kröningssvärd och J. Lidén. Del. 1, Stockholm, 1842; del. 2, 3. Fahlun, 1844—1846. Diplomatarium Suecanum. Utg, av J. G. Liljegren, m. fl. Bd. 1—8.

Stockholm, 1829—1959. Erikskrönikan. Utg. av R. Pipping.— SFS, hf. 231, bd. 68. Uppsala, 1963.

Instruktion för abbedissans i Vadstena årliga redovisning. Utg. av R. Geete.—SFS, 1914.
Jacob Ingelssons berättelse om Sitora Kopparberget år 1716. Utg. av H. Lagergren. Göteborg, 1913.

lohansen P, Libri de diversis articulis... 1333—4374. Publicationen aus dem stadtarchiv Tallins, № 8. Талин, 1935.

Jönköpings stads tankebok, 1466—1648, hf> l—3. Utg. av A. Ramm. Jönköping, 1907, 1910, 1914.

Kalmar stads Tankebok. Utg. av J. Mo,déer och S. Engström. Hf. 1— 2,—SFS, 1193, 201. Uppsala, 1(945—1949.

Lechner G. Die hansische Pfundzollisten des Jahres 1368 (18.111 1368 bus 10.III 1369), mit einem Vorwort von Fr. Rörig. Liibeck, 1935.

Magnus Olai. Historia om de nordiska folken, v. 1—2. Holmia, 1555.

Malmö stads urkundsbok. Utg. af. L. Weibull. Bd. I. Malmö, 1917 («Monumenta scanioe historica. Diplomatarium civitatis Malmo-giensis»).

Nya eller Karlskrönikan (1389—1452). Utg. af G. E. Klemming. Stockholm, 1866. («Svenska medeltidens Rim-Krönikor», del. 2.— SFS, ' hf. 44).

Olav den Heliges saga (1015—1030). Utg. av Ä. Ohlmarks.— «Forum», 1961.

Peder Månssons skrifter på Svenska. Utg. av R. Geete.— SFS, bd. 39—43. Stockholm, 1913—1915.

Privilegier, resolutioner och förordningar for Sveriges städer. Del. 1. 1251—1523. Utg. av N. Herlitz. Stockholm, 1927.

Samlade skrifter af Olaus Petri. Utg. af B. Hesselman. Bd. 1—4. Uppsala, 1914—1917.

Samling a Sveriges Gamla Lagar. Utg. af D. G. J. Schlyter. Lund.

1827—1877.

V. X, Konung Magnus Erikssons Landslag. 1862; v. XI. Konung Magnus Erikssons Stadslag, 1865; v. XII. Konung Christoffers Landslag. 1060.

Samling af instruction för högre och lägre tjenstemän vid landt-rege-ringen i Sverige och Finnland. Utg. af. C. G. Styffe. Stockholm, 1852.

Skrå-ordningar Utg. af G. E. Klemming. Stockholm, 1856 (Samling utg. af SFS).

Stadgar och andra papper angående Vadstena kloster.— SFS, 1910— 1914.

Stockholms stads skottebok 1460—1468 samt strödda Räkenskaper från 1430-talet och från åren 1460—1473. Utg. av J. A. Alm-quist. Stockholm, 1026.

Stockholms sitads skotteboken 11501—>1810. Utg. genom H. Hildebrand och L. M. Bååth. Stockholm, 1915.

Stockholms stads tänkeböcker. Hf. 1 (1474—1483), utg. av E. Hildebrand. Stockholm, 1917; hf. 2 (1483—1492), utg. av G. Carlsson. Stockholm, 1944; hf. 3 (1492—1500), utg. av J. H. Almquist. Stockholm, 1930.

Svenska medeltidsdikter och rim. Utg. af G. E. Klemming. Stockholm, 1881—1882.

Svenska Riks-archivets Pergamentsbref från och med år 1351. Utg. av N. A. Kullberg. Afd. I (1351—4382). Stockholm, 1806.

Svenskt Diplomatarium, från och med 1401. Utg. genom C. Silfver-stolpe. Bd. 1—4. Stockholm, 1875—1904.
Uppgift på mantal m. m. i Dalarne, under åtskilliga å;r, emellan 1538 och 1Ш. Utg. av C. G. Kröningssvärd. Afd. I, № 1—25. Fahlun, 1844.

Uppsala stads privilegier jämte dit hörande handlngar 1314—1787. Utg. af C. M. Kjellberg. Uppsala, 1907 («Svenska stads privilegier», 1).

Yngre Vestgötalagens äldsta fragment. Utg. af G. E. Klemming.— SFS, 1880, bd. 37.

Äbo klockarelag efter gamla handskrifter. Utg. af R. Geete.— SFS. årg. 60, 1903.


ЛИТЕРАТУРА



Маркс К. и Энгельс Ф. Немецкая идеология.— В кн.: К. Маркси Ф.Энгельс. Сочинения, т. 3.

Маркс К. Наемный труд и капитал.— В кн.: К. М а р к с и Ф. Э н-г е л ь с. Сочинения, т. 6.

Маркс К. К критике политической экономии. В кн.: К. Маркс и Ф.Энгельс. Сочинения, т. 13.

Маркс К- Капитал, т. I, II, III. В кн.: К. М а р к с и Ф. Э н г е л ь с. Сочинения, т. 23, 24, 25 (ч. I, II).

Энгельс Ф. Английский билль о десятичасовом рабочем дне.— К. Маркси Ф. Энгельс. Сочинения, т. 7.

Э'нгелыс Ф. Крестьянская война в Германии.— В ки.: К. Маркс и Ф. Энгельс. Сочинения, т. 7.

Энгельс Ф. Закон стоимости и норма прибыли.— В кн.: К. Маркси Ф.Энгельс. Сочинения, т. 25, ч. II.

Ленин В. И. Что такое «друзья народа» и как они воюют против социал-демократов?—В кн.: В. И. Л е н и н. Полное собрание сочинений, т. 1.

Ленин В. И. Развитие капитализма в России.— В кн.: В. И. Ленин. Полное собрание сочинений, т. 3.

* * *

Андерссон И. История Швеции. Пер. Н. А. Каринцева. Под ред. и с прим. Я- Я- Зутиса. М, 1951.

Аристов Н. Промышленность древней Руси. СПб, 1866.

Бережков М. О торговле Руси с Ганзой до конца XV века. СПб, 1879.

Берендтс Э. Н Государственное хозяйство Швеции, ч. I (до 1809 г.). СПб, 1890.

БунинА. В. История градостроительного искусства, т. I. М, 1952

Гуревич А. Я. Основные проблемы истории средневековой Норвегии в норвежской историографии.— «Средние века», XVIII. М, 1900.

Гутнова Е. В. Возникновение английского парламента (Из истории английского общества и государства XIII века). М, 1960.

К а н А. С. Две тенденции в дворянском хозяйстве Швеции XVII века.— «Вопросы истории», 1954, № 3.

Кан А. С. Обзор новых книг по истории рабочих города и деревни в Швеции до промышленного переворота.— «Новая и новейшая история», № 3, 1960.

Кёне Б. В. Описание европейских монет X, XI и XII века, найден ных в России.— «Зап. императ. археолог, об-ва», т. IV, СПб, 1852.

Ко л чин Б. А. Обработка железа в Московском государстве, в XVI в.— «Материалы и исследования по археологии СССР», № 12, М.— Л, 1949.

К о с м инск и й Е. А. Были ли XIV :и XV века временем упадка, европейской экономики? — «Средние века», 10, М, 1957.

Котляревский А. Книга о древностях и истории поморских славян в XII в. Прага, 1874.

Кристенсен А. Э. Изучение судостроения в Дании, Швеции и Норвегии. «Советская этнография», 1966, № 6.

Левицкий Я. А. Города и городское ремесло в Англии в X— XII вв. М.— Л, 1960.

Левицкий Я. А. К вопросу о характере так называемой gilda mercatoria в Англии XI—XIII вв.— «Средние века», 30. М. 1967.

Лён стрем К. О мирных договорах между Россиею и Швециею в XIV столетии.— «Уч. зап-ки Казанского ун-та», 1855, кн. 2.

Лесников М. П. Ганзейская торговля пушниной в начале XV в.— «Уч. зап. Моск. гос. пед. ин:-та им. В. Г. Потемкина. Каф. истории средних веков», вып. I, т. XIII, М, 1948.

Л о он е Л. А. О работах группы шведских историков-экономистов в Лундском университете.— «Тезисы докладов II научной конференции по истории, экономике, языку и литературе Скандинавских стран и Финляндии». М, 1965 (на правах рукописи).

Мавр один В. Древияя Русь (происхождение русского народа и образование Киевского, государства). М, 1046.

Михалевский Ф. И. Очерки истории денег и денежного обращения, т. I. Деньги в феодальном хозяйстве. М, 1948.

Пекарчик С. К вопросу о сложении феодализма в Швеции (до конца XIII в.). Опыт постановки проблемы.— «Скандинавский сб.», VI, 1963.

Первухин В. В. Реформационный проект Иоганна Эберлина.— «Средние века», 29. М, 1966.

П о т и н В. М. О серебряных монетовидных пластинках в кладах

X—XII вв.— «Нумизматика и эпиграфика», т. II. М, 1960.

Рабинович М. Г. Из истории быта городского населения Руси в

XI—XVII вв.— «Советская этнография», 1955, № 4.

Рабинович М, Латышева Г. Из жизни древней Москвы. М,

1961.

Ревуненкова н. в. к истории свободного ремесла в городах Южной Франции XIII—XV вв> — «Средние века», 21, М„ 1962.

Р ы б а к о в Б. А. Ремесло древней Руси. М.— Л, 1948.

Сарториус Г. Ф. О торговле немецких купцов с Россиею до конца XIV в.—ЖМНП, ч. XVII, № 3, отд. I. СПб, 1838; ч. XXII, № 4—6, отд. И. СПб, 1839.

Сванидзе А. А. Налоговые описи Колчестера, как источник по истории английского средневекового города.— «Средние века», 19, М„ 1961.

Сванидзе А. А. Некоторые вопросы истории цехового строя Стокгольма (конец XIV—XV век).—«Средние века», 25. М, 1964.

Сванидзе А. А. Хозяйство Вадстеновского монастыря в XV в.— «Скандинавский сборник», XI. Таллин, 1966.

Сванидзе А. А. Развитие горного промысла в Швеции и социальные отношения в Даларне в XIV—XV веках (из истории шведского предпролетариата).—-Сб. «Рабочее движение в Скандинавских странах и Финляндии». Отв. ред. акад. И. М. Майский. М., 1965.

Сванидзе А. А. Из истории городского строя Швеции XIII в.— «Средние века», 28, 1965.

Сванидзе А. А. К исследованию демографии шведского города

XIV—XV веков (Опыт постановки проблемы).— «Средние века», 31. М„ 1967; 32 (в печати).

Славянский М. Историческое обозрение торговых сношений Новгорода с Готландом и Любеком. СПб, 1847.

С м и р и н М. М. Социальные отношения в горной промышленности Фрейбергского района Саксонии в 40—80-х гг. XV в.— «Средние века», 20. М, 1961.

Спасский И. Г. Русская монетная система. Историко-нумизмати-ческий очерк. М, 1957.

Стоклицкая-Терешкович В. В. Основные проблемы истории средневекового города X—XV вв. М, 1960.

С т р и н н г о л ь м А. М. Походы викингов, государственное устройство, нравы и обычаи древних скандинавов, ч. I, II. Пер. с нем. А. Шемякина. СПб, 1859.

Сыроечковский В. Е. Гости — сурожане.— ГАИМК, № 127. М,—Л, 1935.

Тихомиров М. Н. Древнерусские города.— «Уч. записки МГУ», вып. 99, М, 1946.

Урланис Б. Ц. Рост населения в Европе (опыт исчисления). М, 1941.

Форстен Г, В. Борьба из-за господства на Балтийском море в

XV—XVI ст. СПб, 1884.

Фрейденберг М. М. Ремесло в Трогире XIII в.— «Уч. зап. Великолукского гос. пед. ин-та. Вып. 24, кафедра литературы и истории», 1964.

Хорошкевич А. Д. Торговля Великого Новгорода с Прибалтикой и Западной Европой в XIV—XV веках. М, 1963.

ЧерепнинЛ. В. О формах объединения ремесленников в русских городах XIV—XV вв.—Сб. «Вопросы социально-экономической истории и 'и/сто'чникюведбния периода феодализма в России». М, 1961.

* * *

Ahnlund N. Sundsvalls historia, på uppdrag av Sundsvalls Stadsfullmäktige. Del. I. 1621—1721. Sundsvall, 1921.

Ahnlund N. Medeltida gillen i Uppland — «Rig», 1923.

Ahnlund N. Svensk och tyskt i Stockholms äldre historia.— HT, 1929.

Ahnlund N. I den stora folkminskningens spår.— «Vintergatan», 1933.

Ahnlund N. Namnet Norrland.— «Norrbotten». Norrbotens läns hembygdsförenings årsbok, № 14, 1936.

Ahnlund N. Sammansvärjningen i Stockholm. År 1536.— SSEÄ, 1951.
Ahnlund N. Stockholms historia före Gustav Vasa. Stockholm, 1953.

A 1 m q u i s t H. Göteborg stads historia. Grundläggning och de första hundra åren, v. I, II, Göteborg, 1929, 1935.

Almquist J. A. Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523—1630. Med särskild hänsyn till den kamerala indelningen. Del. I. Stock holm, 1917.— «Meddelanden från svenska Riksarhivet». Ny följd. П : 6 : [I].

Ambrosiani S. Från de Svenska skråämbetenas dagar. Stockholm, 1920.

Andersson A. Englisch Influence in Norwegian and Swedish Figuresculpture in wood 1220—1270. Stockholm, 1949.

Andersson A. Silberne Abendmahlsgeräte in Schweden aus dem XIV. Ja/hrhundert, v. I. Stockholm — Uppsala, 119156.

Andersson O. Oskarshamn Hur vår Stad vixit fram. Oskarshamn, 19)56.

Andersson I. Uddeholm. Värmlandsbruk med världsrykte. Stockholm, 1956.

A n d r a e C. G. Studier kring Funbo kyrkas räkenskaper 1395—1483, Stockholm, 1965, № 4.

Arbman H. Birka. Sveriges äldsta handelsstad. Stockholm, 1939 («Från Forntid och medeltid», I).

Arbman H. Vikingarna. Härnadståg, handelsväger, kultur. Stockholm, 1962.

Beckman N. Vägar och städer i medeltidens Västergötland. , En topografiskt-historiskt utkast.— «Göteborgs Handlingar», 1916.

Bengtsson Ch. En bok om Gamla Vadstena. Några blad ur en stads historia. Söderköping, 1921.

Berch C. R. Underrättelse, om det gamla Myntnings-såttet, och om Myntmästare i Sverige.— Архив.

Berch C. R, Förteckning på Svenske medailleurer.— Архив.

Berch C. R. Anmärkningar om konsterne i Sverige.— Архив.

Berg G. Boskapsskötsel och jordbruk i det gamla Stockholm.— SSEÅ, 1932.

Berg R. Det Danske Ha-andvserks Historia. K^benhavn og Kriistia-nia, 1910.

Berg W. Samlingar till Göteborgs historia. Del I, Stockholm — Göteborg, 1882.

Bergsten K. E. Östergötlands bergslag. En geografisk studie. Lund, 1946.

B j u r 1 i n g O. Peterspenningen i de upplandska folklanden.— «Tech-nica et humanorika», 1951.

B o d m a n G. Göteborgs äldre Industri («Skrifter utg. till Göteborgs stads trehundraårsjubileum»). Göteborg, 1923.

Boethius B. Ur de stora skogarnas historia. Stockholm, 1917.

Boéthius B. Skogen och bygden. Stockholm, 1939.

Boethius B. Gruvornas, hyttornas och hamrarnas folk. Bergshanteringens arbetare från medeltiden till Gustavianska tiden. Stockholm, 1951.

Boéthius B. Dalarnas bränsleskatter och Stora Kopparbergs bergs-frälse under äldre Vasatid.— «Akad. Handlingar. Histor. ser.», del. I. Stockhalm, 1957.

В о ё t h i u s G. Studier i den nordiska timmerbyggnadskonsten. Stockholm, 1927.
В о ё t h i u s G. Ett blad ur bergshanteringens historia. Gruvdriften i Äls socken i Dalarna.—DHFT, 1, 1920.

Boethius S, J. Bönder, bergsman och brukspatroner i Dalarnas historia. HT, 1916.

Bolin G. Namnet Stockholm och Stockholms uppkomst.— SSEÄ, 1921.

Bolin G. Kvartersindelning och tomtnumrering i gamla Stockholm.— SSEÄ, 1922.

Bolin G. Sveriges holme — Vikingatidens Svenska flottsstatian?— SSEÄ, 1922.

Bolin S. Die Anfänge der Miinzprägung in Skandinavien.— «Moneta e scambi пеИ'-alto mediaevo. 21—27 apriile 19601». .Spoleto, 1961.

Borjeson D. Stockholms segelsjöfart. Stockholm, 1902.

B rand t A. von. Liibeck och Sverige under förra hälften av 1600-•taJet. HT, 1950, hf. 2.

B r a u n e H. Om utvecklingen af den Svenska masugnen.— «Jernkon-torets annaler», årg. 59. Stockholm, 1904.

Brilioth I. Svenska kyrkans historia, bd. II. Stockholm — Uppsala, 1941.

B r u n F. de. St. Nicolai port i gamla tider.— SSEÅ, 1915.

Brun F. de. Anteckningar rörande Svartbrödraklostret i Stockholm.—SSEÅ, 1916.

Brun F. de. Anteckningar rörande medeltida gillen i Stockholm.— SSEÄ, 1917.

Brun F. de. Guldsmeder i Stockholm åren 1420—1560,—SSEÄ, 1918.

Brun F. de. Bland gator, gränder och brinkar i det gamla Stockholm.— SSEÅ, 1919.

Brun F. de. Det äldsta Stockholm och dess fasta försvar.— SSEÅ, 1921.

Bugge A. En Björkö i Sydruslaind.— «Namn. ooh Bygd», 19118.

Carlborg H. Uttersbergs bruk. En historisk skildring. Stockholm, 1920.

Carlsson A. W. Grundskatterna, deras uppkomst och rätta natur. Stockholm, 1871.

Carlsson G. Liibecks Niederstadtbiicher och Sverige.— HT, 1959, Hf. 1.

Carlsson L. Mickel Rauka och hans hustru.— SSEÅ, 1954.

Carlsson S. Sveriges historia till våra dagar, v. 3, del. 1 (1389— 1448). Stockholm, 1941.

Cedergren K- G. Svenska skråsigill. Utg. av G. fon Schoultz.— NMH, 20, Stockholm, 1944.

Clason S. Stockholms återfunna stadsböcker från medeltiden.— HT, 1903.

Cnattingius B. östgötsk trädgårdskonst.— «Svenska kulturbilder», bd. 2, del. III.

Collijn I. Svensk boktryckerihistoria under 14-och 1500-talet. Stockholm— Uppsala, 1947.

C r a m é r M. Carl Stephan Bennet som Stockholmsskildrare.— SSEÅ, 1961.

Dahlgren E. W. De uppländska bruken österby, Forsmark, Leufs.ta och Gimo under äldsta tider (intill 1627) — «Med hammare och fackla», I, 1928.
Da ne 11 G. Svenskarna i Estland.— «Rig», 1922.

Deutschland — Schweden. Vom Mittelalter bis zum Ende des 19. Jahrhunderts. Braunschweig, 1958.

Dopfuntar i Statens His-toriska Museum. Utg. av Konsthistoriska Institutet vid Stockholms Högskola, genom S. Roosval. Stockholm, 1917.

Dovring F. Järnskatten i Gästrikland.— «Blad för bergshanteringens vänner», 28. Uppsala, 1947—1949.

D o v r i n g F. Attungen och marklandet. Lund, 1947.

Dovring F. De stående skatterna på jord 1400—1600. Lund, 1951.— SHVL, 49.

Ekholm G. Det baltiska kulturområdet.— «Fornvännen», 1920.

E k h o 1 m G. Handelsförbindelser mellan Skandinavien och Romerska riket. Stockholm, 1961.

Ekman S. Norrlands jakt och fiske.— «Norrlands Handbibliotek», IV. Uppsala, 1910.

Ekstrand M. Magnus Erikssons brev till Kopparberget den 19 februari 1360,—«Med hammare och fackla», VIII, 1937.

Elgeskog V. Svensk torpbebyggelse från 1500-talet till laga skiftet. En agrarhistorisk studie. Stockholm, 1945.

En vägledning bland historiska minnen. Från fem sekler. Text och red. av S. Svärdström. Stockholm, 1958.

Eriksson Р. E. Gamla bemärkelsedagar.—DHFT, 7de årg, 1927.

Erixon S. En bergsmansby.— «Svenska kulturbilder», bd. 2, del. III, Stockholm, 1930.

Erixon S. Tova en målad timmersal från trettioårliga krigets dagar.— «Svenska kulturbilder», bd. 2, del. IV, Stockholm, 1930.

Falkman L. B. Om mått och vigt i Sverige. Historisk framställning. Första delen. Den äldsta tiden till och med år 1606. Hf. I. Stockholm, 1884.

Fellmann W. Die Salzproduction im Hauseraum.—«Hansische Studien», Berlin, 1961.

F 1 e e t w o o d G. W. Svenska 1600-tals bössor i Hessen.— «Rig», 1923.

Forsell H. Sverige 1571. Försök till en administrativ—statistisk beskrifnmg öfver det egentliga Sverige, utan Finland och Estland. Hf. I, Stockholm, 1872.

Forsell H. Sveriges inre historia från Gustaf den förste, v. I—II. Stockholm, 1869, 1875.

Forsell N. Borås stads historia, v. I, II, Borås, 1952—1953.

Fredberg C. G. A. Det gamla Göteborg. Del. 1, 2. Göteborg, 1919, 1921.

F r i e s e n O. von. Ur Sigtunas äldsta historia. Ett frisiskt handelsgille i Sigtuna på 1000-talet.—UFT, bd, 6, v, XXV. Uppsala, 1910.

Frie sen O. von. Upplands runstenar. Uppsala, 1013.

F r i e s e n O. von. Gursten. En runsten och ett gårdnamn.— «Namn och Bygd», 1914.

F r i e s e n O. von. Runorna.— «Nordisk kultur», 1933.

Fritz B. Standshistoria och arkeologi. Översikt.— HT, 1966, № 4.

F r i t z e K. Die Finanzpolitik Lubecks im Krieg gegen Dänemark 1426—1433,—«Hansische Studien», Berlin, 1961.

Från Gotlands Dansktid. Visby, 1961 («Föreningen Gotlands Fornvän-ner».)

Furuskog J. De wärmlandska järnbruken. Kulturhistoriska studier över den värmländska järnhanteringen under dess olika utvecklingsskeden. Filipstad, 1924.

Furuskog J. Det svenska järnet genom tiderna. Stockholm, 1938 («Vi och vår värdb).

FyhrvaM O. Bidrag tilil Gefte stads historia och beskrifning. Gefle, 1901.

Gamla Stockholmshus på Södermalm.— SSEÄ, 1915.

Gardell S. En gravsten över en medeltida svensk bergsman.— «Med hammare och fackla», IX, 1938 (1939).

G a r n e у J. C. Handledning uti svenska masmästeriet. Stockholm, 1791.

Geijer A. Die Textilfunde aus den Gräbern. Uppsala, 1938.

Geijer A. Albertus pictor. Målare och pärlstickare.— «Utställning anordnad av Statens Historiska Museum och Riksantikvarieämbetet», № 7. Stockholm, 1949.

Gotland i Stockholms museer.— «Gotland i Stockholm», Stockholm, 1956.

Granström G. A. Ur Sala gruvas historia intill ШОО-taAötis mitt. Västerås, 1940.

G ö 11 i n d J. Falan, Falköping och Falun.— «Namn och Bygd», 1933.

Hafström G. Ledung och marklandsindelning. Uppsala, 1949.

Hald M. Jernalderens dragt.— Nationalmuseet, Kjabenhavn, 1962.

Hallands Historia. Från äldsta tid tiilil freden i Brömsebro 1645. Red. kom.: C. Weibuld, H. Arbman, A. Sandklef, E. Restod. Halmstad, 1954.

Hammarström E. Äldre och nyare märkvärdigheter vid Stora Kopparberget. Sami. 1—4. Falun, 1789—1792.

Hammarström I. Finansförvaltning och varuhandel 1504—1540. Studier I. De yngre Sturarnas och Gustav Vasas statshushållning. Uppsala, 1956.

Hannerberg D. Centrala och officiella spannmålsmått från 1500-taliets mitt till 1665 («Kungliga Lantbruksakademiens tidskrift», 1946).

Hanssen B. Urban Activity, Urban People and Urban Environment in Scandinavian History.— «International Journal of Compara-tive Sociology», v. IV, № 2, Sept. 1963. Karnatak University, Dharwar.

HanssonH. Stockholms stadsmurar. Stockholm, 1956.

Hansson H. Gotlänningar i Stockholm under medeltiden — «Gotland i Stockholm». Stockholm, 1956.

Hansson H. Arkeologi i Stockholm.— SSEÅ, 1961.

Hansson O. A. Dalarnas bygdemuseer.— DHFT, 7de årg, 1927. Hedemora, 1928.

Hansson S. Ur skomakareurkets historia. En studie över skråväsendet. Stockholm, 1919.

H au ber g P. Myntforhoild og Udmyntningen i Danmark intil 1146. Kjobenhavn, 1000.

Hazelius G. Om handtverksämbetena under medeltiden (Utg. af Nordiska museet). Stockholm, 1906.

Heckscher E. F. De svenska penning-, vikt- och måttsystemen. Stockholm, 1940 («Historielärarnas förening». Publ. 1).

Heckscher E. F. Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa, v. I—III. Stockholm, 1935, 1936, 1949.

Heckscher E. F. Svenskt arbete och liv. Från medeltiden till nutiden. Stockholm, 1957.

Heckscher E. F, Rasmusson N. L, Sveriges mynlhistoria. Stockholm, 1961.

Hedberg N. Grangärdebygden och dess näringar under medeltiden och äldre Vasatiden. Ett bidrag till våra bergslagers historia.-— «Järnkontorets annaler», 1920.

Hedberg N. Hans Ingelsson. Grändesbergs förste bebyggare — DHFT, 8de årg, 1928. Hedemora, 1929.

Hedström C. W. Den forna dominikanerklosterkyrkan i Streng-näs.— «Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria» (på uppdrag af Södermanlands fornminnesförening, utg.— af H. Amin-son. Bd. 1, Hf. 1). Strängnäs, 1877.

H e i j k e n s k j ö 1 d C. Krigsfångar som arbetare i Sala gruva och annorstädes.— «Med hammare och, fackla», VIII, 1937.

Hellberg F. Skånes historia fram till Roskildefreden.— «Scania», 1957.

Hellberg L„ De gotländska ortnamnen p å-städe och-städar. «Namn och Bygd», årg. 46, Hf. 1—4. Lund, 1959.

H e 11 n e r B. Järnsmidet i Vasatidens dekorativa konst.— ПТН, 30. Stockholm, 1948.

H e 11 q u i s t E. Om namn och titlar, slagord och svordomar. Lund, 1918.

H e 11 s t r ö m G. Var i Stockholm bodde Olavus Petri? — SSEÅ, 1917.

H e 1 m f r i d B. Norrköpings stads historia 1668—1719. Stockholm, 1963.

Henschen I. Tygtryck i Sverige, I (före 1700).—NMH, 14. Stockholm, 1942.

Hesselman B. När och Närke.— «Namn och Bygt», 1914.

Hildebrand H. Medeltidsgillena i Sverige. Stockholm, 1877.

HiIdebrand H. Sveriges Mynt under medeltiden.—.«Sveriges medeltid). Stockholm, 1887.

Hildebrand K--G. Falu stads historia 1641—1687. Falun, 1946.

Hildebrand K.-G. Public Finance and the National Economy in Early Sixteenth Century Sweden.— «The Scandinavian Economic Histary Review», vol. VII, № 1, Kobenhavn, 1009.

Holmström R. En handelsstadshistoria.— «Göteborg». Utg. av E. Liljeroth. Malmö, 1953.

Hornborg E. Svenskarna i Finland och Estland.— «Nordisk Kultur», 1938.

Hornborg E. Sveriges Historia. Stockholm, 1940.

Höjer T. Den äldsta bevarade Svenska guldsmedsordningen.— «Rig», 1944.

Ingers E. Bonden i svensk historia. Stockholm, 1956 («Lantbruksförbundets tidskriftsaktienbolag»).

J a h n M. Der Alteste Bergbau in Europa. Berlin, 1960.

Jankuhn H. Die Friihmittelalterlichen Seehandelsplätze im Nord und Ostseeraum.— «Studien zu den Anfängen des europeischen Städ-tewesens» («Vorträge und Forschungen». Bd. IV). Lindau—Kon-stanz, 1958.

Jansson S. O. Mått, mål och vikt i Sverige till 1500-talets mitt.— «Nordisk kultur», 30. Stockholm, 1936.

Jansson S. O. Måttordbok Svenska måttstermer före meterssystemet. Stockholm, 1950.

Johansson A. Penningväsendet under Gustav Vasas regering.— HT, 1926.

Johansson J. Noraskogs arkiv.— «Bergshistoriska samlingar och anteckningar», 1—6. Stockholm, 1889—1924.

Josepson R. Borgarhus i gamla Stockholm. Stockholm, 1956.

Jäfvert E. Skomod och skotillverkning från medeltiden till våra dagar.— NMH, 10. Stockholm, 1938.

Jönköpings historia, på uppdrag af Stadsfullmäktige i Jönköping. Utg. af en den 27 sept. 1913 tillsatt kommité. Del. 1, 2. Jönköping, 1913, 1917.

K a r 1 s o n W. Lundensiskt silversmide. Lund, 1952.

Karlson W. Forna tiders Svenska konsthantverk.—«Sveriges Hantverk», del. I. Malmö, 1956.

Karlsson W. Hantverkarnas liv i Helg och Socken.— «Sveriges Hantverk», I. Malmö, 1956.

Kerkkonen G. Bondebefolkningens binäringar vid 1500-talets mitt.— «Historiska och litteraturhistoriska studier», 37. Helsingfors, 1962.

Klein E. Vårt äldsta näringstfång. Några drag ur den svenska säl-jakten.— «Svenska kulturbilder», bd. 2, del. III. Stockholm, 1930.

Klockars B. Biskop Hemming av Åbo. Helsingfors — Kobenhavn, 1960.

Корре W. Liibeck—Stockholmer Handelsgeschichte im 14. Jahrhun-dert. Neumiinster, 1933.

K o p p e W. När Stockholm var Hansestad.— SSEÅ, 1934.

Koppe W. Revals Schiffsverkehr und Seehandel in den Jahren 1378/84,—HGbll, Jg. 64, 1940.

Kort beskrifning om Upsala och dess antiquiteter. Östra Åras eller Nya Upsala. Stockholm, 1704.

Kraft S. Linköpings historia, t. I, 2:1,2:2. Uppsala, 1946.

K u m 1 i e n K- Sverige och Hanseatenna. Studier i svensk politik och utrikeshandel. Stockholm—Lund, 1953.

Kumlien K- Königtum, Städte und Hanse in Schweden im die Mitte des 14. Jahrhunderts.— «Städtewesen und Burgertum als ge-schichtliche Kräfte». Hrsg. v. A. v. Brandt (Liibeck), W. Koppe (Kiel). Liibeck, 1953.

Lagerquist L. O, Nathor st-Boos E. Mynt och medaljer och annan numismatik. Stockholm, 1860.

Lagergren H. Fem nyfynna medeltidsbrev.— DHFT, 3de årg, 1923.

Lagergren H. Krono- och adelsgods i Dalarnia i medlet av 1600-talet.— DHFT, 7de årg., 1927. Hedemora, 1928.

Lagergren H. Ur gamla раррег.-н DHFT, 8de, årg., 1928; 10'le årg., 1930.

Langenfelt G. Namnproblem i de Svenska städerna. Stockholm, 1939.

Langenfelt G. Huvudstadens namn.— SSEÅ, 1952.

Langenfelt G. Härledning av namnet Väntör.— SSEÅ, 1958.

Larsson L.-O. Det medeltida Värend. Studier i det småländska gränslandets historia fram till 1500-talets mitt.— «Bibliotheca His-torica Lundensis», ed. J. Rosén, XII. Lund, 1964.

Lind I. Göteborgs handel och sjöfart 1637—1920. Göteborg, 1923.

Lindberg F. Västerviks historia 1275—1718. Stockholm, 1933.

Lindberg F. Det europeiska stadsväsendets uppkomst. Stockholm, 1938.

Lindberg F. Hantverkarna. I. Medeltid och äldre Vasatid. Stockholm, 1947.

Lindberg F. Hantverk och skråvasen under medeltid och äldre Vasatid. Halmstad, 1964.

Lindbl ad C. S. Lödöse stad. Göteborg, 1696.

Lindblom A. Nordtysik skulptur ooh måleri i Sverige från den senare medeltiden. Stockholm, 1916 («Akademiens Monografiserien», 8).

L i n d q u i s t S. Den keltiska Hansan.— «Fornvännen», 1920.

Lindquist S. Väga och marknaden i Uppsalatrakten från förut till vasatid. Uppsala, 1953.

Lindroth H. Namnet Gottland.—«Namn och Bygt», 1914.

Lindroth H. Studier över ortnamnen pånetlösa.—«Fornvännen», 1915.

Lindroth S. Gruvbirutning och kopparhantering vid Stora,. Kopparberget intill 1800-talets början. Del. I, II. Uppsala, 1955.

Lilienberg V. E. Om svenska mynt och myntvärden.— NumM, XVIII, 1908.

Ligjenberg V. E. Olof Skötkonungs mynt. NumM, XIX. Stockholm, 1910.

Lithberg N. Fartygsfyndet i kvarteret Näckström, № 1, Ett bidrag till Norrmalms äldre topografi.— SSEÅ, 1917.

Ljung S. Söderköpings historia. Del. I. Tiden tiilil 16G8. Söderköping, 1949.

Ljung S. Arboga stads historia. I. Tiden intill 1551. Arboga, 1949

Ljung S. Uppsala under yngre medeltid ooh Vasatid. Uppsala, 10154.

Ljung S. Enköpings historia. Lund, 1963.

Lundberg E. Byggnads konsten i Sverige under medeltiden. 1000—1400. Stockholm, 1940.

Lundström C. Ett unikt kopparmynt af stort intresse.— NumM. XX, 1913.

L ä f f 1 e r L. Fr. Ortnamnsforskningen och några Olof-Skötkonungs mynt.— «iNamn och Bygd», 1918.

L ö f q u i s t K, E. Om riddarväsen och frälse i nordisk medeltid. Lund, 1037.

Lönnroth E. Slaget på Brunkeberg ooh dess förhistoria.— «-Scan-dia», Bd. XI, Hf. 2, 1938.

Lönnroth E. Statsmakt och statsfinans i det medeltida Sverige. Studier över skatteväsen och länsförvaltning.— «Göteborgs Högskolas Årsskrift», XLVI. 1940 : 3. Göteborg, 1940.

Lönnroth E. Från svensk medeltid. Stockholm, 1959.

Malmer B. A contribution to the numismatic history of Norway during the eleventh century.— «Acad. Handlingar», Anitikvar. ser, del. 9, 1061.

Malmborg G. Böss- och pistolsmederna.— «Svenska Kulturbilder», bd. II. Stockholm, 1930.

M a n k e r E. Lappmarksgravar. Dödsföreställningar och gravskick i lappmarkerna. Stockholm, 1961 (Nordiska Museet. Acta lappo-nika, 17).

Moberg L. Fyra gamla naturnamn.— «Namn och Bygd», årg. 41, hf. I. Lund, 1954.

M o d é e r L. Öländskt tallrepslageri.— «Fataburen», 1928.

M o 11 a t M, Postan M, J o h a n s e n Р., S a p o r i А, V e r 1 i n-d e n Ch. L'économde européenne aux deux derniers siecles du Mo-yen åge.— «Comitato Interriazionale di Scienze Storiche. X. Cong-resso Lnternazionale di Scienze -Storiohe. Relazioni», v. VI. Firenze.

Montgomery A. Tjänstehjonsstadgan och äldre svensk arbetarpolitik.— HT, 1033.

Nachmanson A, Hannerberg D. Garphyttan. Ett gammalt bruks historia. Stockholm, 1945.

N e 1 s o n H. En bergslagsbygd. Ymer, 1913.

N e r m a n B. Alvastra.— «Namn och Bygd», 1913.

N e r m a n B. Det forntida Stockholm. Stockholm, 1922.

N e r m a n B. Var Stockholm handelsplats under vikingatiden? — SSEÅ, 1958.

Nihlén J. Äldre järnhantering på Gotland.—>«Jernkontoreis annaler», 1927.

Nihlén J. Bidrag till frågan om bergsbrukets begynnelse i Sverige—«Rig», 19128.

Nihlén J. Studier rörande äldre svensk järntillverkning med särskild hänsyn till Småland.— «Jemkontorets bergshistoriska skrif-telse», № 2. Stockhoilm, 1938.

Nihlén J. Äldre jämtiiMverkning i Sydsverige. Studier rörande den primitiva järnhanteringen i Halland och Skåne.— «Jemkontorets bergshistoriska skriftserie», № 9. Stockholm, 1939.

N i 1 é h n N. Hantverkarna i ståndssamhället— «Sveriges hantverk», del. I. Malmö, 1956.

Nilson A. Studier i Svenskt repslageri.—NMH, 55. Stockholm, 1961.

N or b or g L.-A. Storföretaget Vadstena kloster. Studier i senmedeltida godspolitik och ekonomiförvaltning. Lund, 1958. (Bibliotheca Histoirica Lundensiis, VII).

N or bor g L.-A. (rec.). Hallands historia, del. I. Från äldsta tid till freden i Brömsebro 1645. Halmstad, 1954,—HT, 1959, Hf. 2.

N o r b o r g L.-A. Krona och stad i Sverige under äldre Vasatid. Några synpunkter.—HT, 1963, № 4.

Nordberg T. O. Märkliga målningsfynd i staden mellan broarna.— SSEÄ, 1955.

Norden och kontinenten. Föredrag och diskussioner vid trettonde nordiska folklivs- och folkminnesforskarmötet. I. Lund, 1957. Lund, 1958.

Nordiskt guldsmide under järnåldern. För. av. G. Selling, inledn. av W. Holmqwist. Stockholm, 1964.

Nordmann P. Finnarne i mellersta Sverige. Helsingfors, 1888.

Norman U. Norbergs bergslag under medeltiden.— «Västmanlands fornminnesförenings årsskrift», 1938.

Nyström P. Stads industriens arbetare före 1800-talet. Stockholm, 4905.

O d é n B. Kopparhandel och statsmonopol. Studier i svensk handelshistoria under senare 1500-talet.— «Akad. Handlingar. Histor. serien», del. 5. Stockholm, 1960.

Odhner C. T. Bidrag till Städernas och Borgareståndets Historia före 1633. Uppsala, 1860.

Olofsson O. Edefors laxfiske. Några drag ur laxfisket och dess historia i Lule älv.— «Norrbotten», № 12, 1934.

Olofsson O. Rep av trä och näver.— «Norrbotten», № 12, 1936.

Olsson G. Stat och kyrka i Sverige vid medeltidens slut. Göteborg, 1947.

Olsson N. I Skåneland.— «Sveriges Hantverk», del. I. Red.: N. Ni-léhn, W. Karlsson, H. Persson. Malmö, 1956.

Piekarczyk S. Studia nad rozwojem struktury spolesznogospodar-czej wczesnosredniowiecznej Szweeji. Warszawa, 1962.

Rasmus son N. L. Rex Upsalie. Till tolkningen av en nufynnen mynttyp från 1200-talet.— «Arkeologiska forskningar och fynd». Stockholm, 1952.

Rasmusson N. L. Svenska besittningsmynt. Stockholm, 1959.

Rasmusson N. L. Scandinavien medieval numismatics.— «Con-greso internazionale di numismatica». Roma, 11 —16 sett. 1961. Vol. I. Roma, 1961.

R i c h t e r H. Några bergverks- och brukshandliingar i De la Car-dieska arkivet.— «Med hammare och fackla», VIII, 1937.

R in man S. Anledningar till kunskap om den gröfre jern- ooh stålförädlingen och dess förbättrande. Stockholm, 1772.

R o m d a h 1 A. L. Ornamentik och stil i Linköpings domkyrka.— «Göteborgs Handlingar», hf. 17. Göteborg, 1914.

Rosén J. Svensk Historia. I. Tiden före 1718. Stockholm, 1962.

R u u t h I. W. Bidrag till. Åbo stads historia under medeltiden och 1500-talet. Hf. 1—III. Helsingfors, 1909, 1912, 4916.

R у d b e c k M, Andersson A. Kyrkokonst och medeltida profankultur. Uppsala, 1950.

Rydbeck M, Andersson A. Stockholm som medeltida konscent-rum.— «Statens Historiska Museum». Stockholm, 1953.

Rörig F. Hansische Beitr;äge der deutschen Wirtschaftsgeschichte. Breslau, 1928.

Sahlgren J, Stadsnamnet Gävle. Ur Gävle stads historia. Utg. till Femhundraårs jubileet; Chefred. N. S. Norling; i red. kommit-tee: G. E. Lundén, Ph. Humbla; red. Ph. Humbla. Gävle, 1946.

Sahlin C. Svenskt stål före de stora götsstålsprocessernas införande.— «Historiska anteckningar». Stockholm, 1931.

Sahlin C. En beskrivning av kopparprocessen i Falun år 1710 och något om denna beskrivnings tillkomst.— «Med hammare och fackla», VIII, 1937

Sahlin C. Cementkoppar.— «Med hammare och fackla», IX, 1938.

Sandklef A. Hantverkets uppkomst och första organisation.— «Sveriges Hantverk». Del. I, Malmö, 1956.

Schnittger B. Silverskatten från Stora Sojdeby,— «Fornvännen», 1915.

Schnittger B. Hjälmen från Årnäs.— «Fornvännen», 1920.

Schreiner J. Pest of prisfall i senmiddelalderen. Et problem i norsk hiistorie.— «Avh. utg. av Det norske Videnskaps — Akademi i Oslo, II. Hist-filos. kl.,», № 1. Oslo, 1948.

Schreiner J. Omkring Kalmarbrevene 1397.— HT, Oslo, 1966. Bd. 45, hf. 1.

S c h u c k A. St. Jacobsgillet i Stockholm.— SSEÅ, 1925.

S c h u c k A. Studier rörande det svenska stadsbebyggelsens uppkomst. och äldsta utveckling. Sitockholm — Uppsala, 1926.

S c h ii c k A. Skänmnge stads histori-a, Linköping, 1929.

Schiick A. Ur Sveriges Medeltida Befolkningshistoria.— «Nordisk Kultur», Oslo, 1938.

Sch иск A. Nils Ahnlund in memoriam. 1889—1957,—SSEÅ, 1957.

S c h й c k H. Engelbrekt. Stockholm, 1915.

Schiick H. Minne af Rikshövitsmannen Engelbrekt Engelbrektsson.— «Akad. Handlingar»," del. 26. Stockholm, 1925.

Sel lin g D. Avkrukmakarens lera. Utg. genom Statens Historiska Museum. Stockholm, 1946.
Simonsson J. Ett gammalt bårdskärarehus och dess märke.— SSEÅ, 1915.

Simonsson J, Stadens nycklar.— SSEÅ, 1916.

Sivers H. J. Westerviks stads historia och beskrifning. Linköping, 1758.

Sjöberg Å. G. Swedish Foreign Trade in the Mid-Sixteenth Century.— «The Scandinavian Economic History Review», vol. VIII, № 2. Kjabenhavn, 1960.

Sjödén C. C. Stockholms borgerskap under Sturetiden, med särskild hänsyn till dess politiska ställning. En studie i Stockholms stads historia. Stockholm, 1950.

Sjödin I. Arvid Siggessons brevväxling. Med en kommentar. Västerås, 1932 («Camla papper angående Mora socken till trycket befordrade av Anders Pers», 2).

Skulptörer. En konstbok från Nationalmuseum. Red. av Bo Lindwall. Stockholm, 1964.

Skänninge Stads historia. Under red. av A. Schiick. Linköping, 1929.

Smith W. Äldre svenskt tullväsen. Lund, 1934.

Sommarin E. Till prisernas och arbetslönernas historia («Statsvetenskapliga tidskrift», 1908).

Sommarin E. Bidrag till kännedom om arbetareförhållanden vid Svenska bergverk och bruk i äldre tid till omkring år 1720. Lund, 1908.

Steckzén B. Umeå stads historia 1588-1888. Umeå, 1922.

S t e i n W. Zur Geschichte der Deutschen in Stockholm im Mittelal-ter — HGbll, Jg. 1904—1905. Leipzig, 1905.

S t i e d a W. Ueber die Quellen der Handelsstatistik im Mittelalter. Berlin, 1903.

Stiernstedt A. W. Om kopparmyntningen i Sverige och dess utländska besittningar.— «Akad. Handlingar», del. 23. Stockholm, 1863.

Stiernstedt A. W. Beskrifning öfver Svenska kopparmynt och polletter. 1—3. Stockholm, 1863—1872.

Stiernstedt A. W. Om myntorter, myntmästare och myntordningar i det nuvarande Sverige. I. NumM, I, 1874.

Stiernstedt A. W. Förteckning öfver tryckta Förfaitningar, myntordningar m, m.— NumM, III, 1876.

Stockholms Handel und Industrie. Hrsg. v. L. Forsmark und M. Lijon. Stockholm, 1928.

Stockholms Segelsjöfart, av D. Hf. T. Börjeson Minnesskrift 1732— 1932. Stockholm, 1932.

Studier över Skånska sjöfartens historia. Från den tid Skåne bie\ svenskt intill första världskrigeit. Utg. av E. Hornborg, O. Bjur-ling, H. Börjeson. Red. E. Hornborg och G. Hafström. Malmö, 1940.

Styffe C. G. Framställning af de så kallade grundregalernas uppkomst och tillämpning i Sverige intill slutet af sextonde århundradet.— «Akad. Handlingar», 24. Stockholm, 1864.

Styffe C. G. Scandinavien under unionstiden. Stockholm, 1867.

S t å h 1 H. Ortnamnen i Kopparbergslagen.— «Akad. Handlingar. Filolog.-Filos. ser,», del. 7, 1960.

S u h 1 e A. Deutsche Munz- und Geldgeschichte von den Anfängen bis zum 15. Jahrhundert. Berlin, 1955.

Sundholm H. Några ord om svenska masugnens ålder.— «Blad för bergshanteringens vänner», 1929.

Sundholm H. Det Svenska bergsbrukets ålder.— «Mellansvenska gruvförbundet 1916—1941». Stockholm, 1941.

S v e d e n s t i e r n a E. T. Om arbetslöner och deras bestämmande vid jernverken («Jernkontorets annaler», 1818, hf. 2).

Svensson S. Modelejon i bondedräkt. Något om folkdräkter och modeväxlingar under 1600- och 1700-talet.— «Svenska kulturbilder», bd. 2, del. IV.

Svensson N. I. Hantverk och hantverkare på Dal.— «Hembygden». Göteborg, 1930.

Sveriges gamla värn och fästen.— «Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museum», № 4, Stockholm, 11942.

S yl v änder G. V. Kalmar slotts och stads historia. Afd. 1—3. Kalmar, 1865.

Söderberg B. G. Kända gotlänningar i Stockholm.— «Gotland i Stockholm». Stockholm, 1956.

Söderberg T. Stora Kopparberget under medeltiden ooh Gustav Vasa. Stockholm, 1932.

Söderberg T. Åtvidaberg under medeltiden.— «Med hammare och fackla», 4, 1932.

Söderberg T. Ur östgötaspannmålens marknadshistoria.— «Östgöta—lantmännens centralförening 1906—1946». Stockholm, 1946.

Söderlind S. Två dateringsproblem från tiden kring sekelskiftet 1300,— HT, № 2, 1965.

Söderlund E. F. Eli F. Heckscher, 1879—1952,—«The Scandina-vian Economic History Review», vol. I, № 2, Kobenhavn, 1953.

T h a m W. Västra och Östra bergen. En granskning av källor och litteratur.— «Historiska studier tillägnade Sven Tunberg». Stockholm, 1942.

Tham W. Lindesberg och Nora genom tiderna, v. 1, 2. Lindesberg, 1943, 1949.

Thordeman B. Sveriges medeltidsmynt.— «Nordisk kultur», XXIX. Stockholm, Oslo, K0benhavn, 1936.

Thordeman B. Erik den Helige.— SSEÅ, 1960.

T h u 1 s t r u p Å. Våra Stockholmar.— SSEÅ, 1954.

Thunander M. Skrå, stat och samhälle.— «Sveriges Hantverk* v. I. Malmö, 1956.

T o 11 H. Stockholms uppkomst.— SSEÅ, 1926.

Trotzig K. Peder Svensson i Vibberboda och hans ättingar.— DHFT, I, 1921 (1922).

Trotzig K. Dalarnas första bebyggande.—DHET, 7de årg., 1927.

Trotzig K. Ett nyupptäckt medeltidsbrev.— DHFT, 10de årg., 1930.

Tullvaxen under ar 1914. Statens Hist. Museum och K- Myntkabinettet.— «Fornvännen», 1916.

Tunberg S. Till ordet härads etymologi.— «Namn och Bygd», 1913.

Tunberg S. Erik af Pommerns jordebok af år 1413 —HT, 1916.

Tunberg S. Till Svearikets äldsta historia.—«Fornvännen», 1920.

Tunberg S. Stora Kopparbergets historia, 1. Förberedande undersökningar. Uppsala, 1922.

Tunberg S. Riksdag och bergslag i Svunnen tid.— DHET, 9de arg., 1929.

Ugglas C. Bidrag till kännedomen om den franska bildhuggar kolonin vid Uppsala domkyrka.—UFT, bd. 6, v. XXVIII, 1912.
U 1 v e n s t a m L. Göteborg. En stad och dess människor. Stockholm', 1963.

Utterström G. Climatic Fluctuations and Population Problems in Early Modern History.— «The Scandinavian Economic History Review», 3, 1955.

Utterström G. Jordbrkets arbetare. Levnadsvillkor och arbetsliv på landsbygden från frihetstiden till mitten av 1800-talet. Del. 1—2. Stockholm, 1957.

Waldén B. Örebro sfad och län i relation till äldre svensk bergshantering.^— «.Med hammare och fackla», VIII, 1937.

W e i b u 11 C. Sverige och dess nordiska grannmakter under den tidigare medeltiden, Lund, 1921.

W e i b u 11 C. Göte älvs mynning. Land och städer fram i äldre medeltid. Göteborg, 1950.

Wei bu 11 L. Bibliotek och arkiv i Skåne under medeltiden. Lund, 1901.

Weinage E. Die deutsche Bevölkerung im mittelalterlichen Stockholm. «Schriften zur politischen Geschichte und Rassenkunde Schlesvig-Golsteins», bd. 5. Leipzig, 1942.

W e s s é n E. Studier till Sveriges hedna mytologi och fornhis-toria. Stockholm, 1924.

Wessén E. Runstenen vid Röks kyrka.—«Akad. Handlingar, Fi-lol.-Filosof. Ser.» del. 6. Stockholm, 1960.

Wessén E. Historiska runinskrifter.— «Akad. Handlingar. Fi-lol.-Filosof. Ser», del. 6. Stockholm, 1960.

W i n r o t h A. O. Om tjenstehjonsförhållandet enligt svensk rätt. I. Uppsala, 1878.

W r a n g e 1 E. Lunds domkyrkas konsthistoria. Förbindelser och stil-fränder. Lund, 1923.

Worterbuch der Munzkunde. Hrsg. von Fr. v. Schrötter. Berlin-Leipzig, 1930.

Yngström E. Gävletrakten under vikingatiden.— «Иг Gävle äldsta historia». Gävle, 1946.

Zetterstrem A. Svenska flottans historia, v. I. Aren 1522—1634. Stockholm, 1890.

Östman N. Brann Stockholms rådhus upp 1458? —SSEÅ, 1916.
загрузка...
Другие книги по данной тематике

И. М. Кулишер.
История экономического быта Западной Европы.Том 1

Н. Г. Пашкин.
Византия в европейской политике первой половины XV в. (1402-1438)

Н. П. Соколов.
Образование Венецианской колониальной империи

В. В. Самаркин.
Историческая география Западной Европы в средние века

Юлиан Борхардт.
Экономическая история Германии
e-mail: historylib@yandex.ru
X